Det ligger i vår människonatur att alltid sträva efter något bättre. Att ta oss bort från det som inte känns bra och in till det som gör oss lyckligare. Egentligen är det inte konstigt att vi rent spontant, agerar så. Om vi kan komma till det som är bättre för oss, kanske ökar vi våra överlevnadsmöjligheter och rent biologiskt bidrar vi till att vår art på lång sikt finns kvar.
Problemet med detta strävande är dock att det kan bli lite för mycket. Om vi aldrig någonsin anser oss vara tillräckligt ok eller duga, tillräckligt i fred med oss själva och andra. När vi hela tiden måste eftersträva något vi inte har, leder detta till konstant olycka och att vi inte heller lyckas stanna kvar i det vi har nu.
Santosha heter ett begrepp inom Indisk filosofi som vi kan översätta till belåtenhet och innebär att landa i det som är utan att vilja ändra på det eller styra på något sätt vårt liv till annat. Handen på hjärtat, hur många gånger tillåter vi oss själva att uppleva detta?
Så sent som under 2000 skapade två forskare, Seligman och Csikszentmilalyi ,ett nytt begrepp – positiv psykologi – som under åren kom att bli en egen gren inom hälsopsykologin. I en artikel i tidskriften The Psychologist diskuterade Seligman (2003) det som gör livet önskvärt som bestående av tre typer av liv: “the pleasant life”, “the good life” och “the meaningful life”; “the pleasant life” blir när någon kan uppleva positiva aspekter i alla sina nuvarande, tidiga och framtida livserfarenheter och uppskattar det enkla i livet med tacksamhet; ”the good life” blir genom att ”bara vara” istället för ”att göra”, och genom att sträva efter att leva varje stund av livet så bra som möjligt. “The meaningful life” blir när vi använder oss av våra styrkor och förmågor för att hjälpa andra.
Positiv psykologi, som det idag forskas flitigt på, fokuserar således på aspekter som gör att människor trivs med sitt liv, mår bra och gör livet värt att levas, snarare än att fokusera på det som genererar sjukdom och på sätt att hantera sjukdomstillstånd.
Tillbaka till belåtenheten eller konsten att vara i det som är genom att vara tacksam för det man har, satsa på bra relationer och komma ihåg om att livet är föränderligt och vi vet inte hur det kommer att vara om stund. Vi vet bara det vi har idag – Mindfulness i ett nötskal.
Jag är helt övertygad om att detta är vägen till ett mer harmoniskt liv!
Måndagen den 2 september startar jag upp en ny online kurs i MBSR – Mindfulness Baserad Stress Reduktion. Under 8 veckor guidar jag dig genom flera övningar och praktiker som syftar till att stärka dig i det som än finns i ditt liv och bland annat praktisera Santosha och tacksamhet. Varmt välkommen!
Källor:
Seligman, M. E. P. (2003). Positive psychology: Fundamental assumptions [Editorial]. The Psychologist, 16(3), 126–127.
Seligman, M. E. P., & Csikszentmihalyi, M. (2000). Positive psychology: An introduction. American Psychologist 55: 5–14.