
Det händer ibland att jag överväldigas av en bok och bokens ord framkallar så otroligt starka känslor inom mig att jag måste pausa läsningen. Känna in. Andas. Och sen fortsätta.
Tacksamhet, hög igenkänningsfaktor, empati, lycka, hopp, medkänsla. Dessa är några av de känslor som dykt upp hos mig under de veckor som jag har haft sällskap av Sofia Sivertsdotters senaste bok ”Tillitens väg. Konsten att lita på livet”, en bok som jag kommer att läsa på alla mina online klasser en bra tid framöver.
”Tillitens väg” är precis den rätta boken för NUET och känner du dig såsom jag djupt orolig för det som komma skall, kan du i denna bok återfinna gång på gång tröst och hopp samt kraft att ta dig framåt.
Under praktiskt taget alla år jag har undervisat yoga och meditation har jag ofta använt citat och kloka ord från favorit böcker som jag själv har berörts av. Det är fint att inleda yogaklassen med tankar att ha med och fundera på under praktiken eller att utgå från dessa tankar som tema till yogaklassen. Egentligen är yoga just det om du frågar mig. En chans att landa och reflektera genom stillhet och rörelse….
Så slog det mig för en tid sen, att trots att flesta av mina yogalärarvänner hade talat oerhört varmt om Sofia Sivertsdotter fantastiska böcker ”Ord för dagen. 365 texter för styrka och sinnesro” och ”Strimmor av ljus”, hade jag själv utan en anledning bara missat att läsa dessa fina böcker….
För några veckor sen, under den tid som jag och många andra fortfarande inte hade begripit omfattningen på denna fruktansvärda katastrof som pågår nu i hela världen, lämnade brevbäraren ett vackert paket till min brevlåda. Paketet innehöll Sofias senaste Tillitens väg” (och också hyllade guldboken ”Ord för dagen. 365 texter för styrka och sinnesro”).
Föga kunde jag ana om den otroligt helande och förtröstande effekten av de orden som jag hade börjat läsa när jag inledde Tillitens väg….
”Hur kan vi lära oss att lita på att livet blir bra, även när allt tyder på motsatsen? Vad kan vi luta oss mot när vi förlorat det vi håller allra mest kärt? Hur kan vi gå med rak rygg genom separationer, barnlöshet och ekonomisk trasslighet och stå stadiga när livet rasar ihop som ett korthus?”
Känns dessa ord relevanta och aktuella för dig också nu?
I boken ”Tillitens väg” berättar Sofia Sivertsdotter utifrån sina egna erfarenheter om olika typer av tillit och genom sina vackra och kraftfulla texter funderar författaren på hur vi kan vända utmaningar och problem som vi ställs inför, till något som får oss att växa och komma ut ännu starkare ur kriser. Genom att välja att tro på att vi kan ta oss genom svårigheterna och ta en dag i taget, kan vi, skriver Sofia, ” välja tilliten framför oron eller ängslan”.
Boken skrevs såklart långt innan coronaviruset tog över vår vardag, men bokens ord och budskap samt de verktyg som ”Tillitens väg” bidrar med, känns ytterst användbara idag.
Många är kapitlen som jag tyckte bäst om i denna vackra bok, men två av dessa kapitel har gjort starkast intryck på mig, för de handlar om medmänsklighet och kollektiv tillit som är det vi idag behöver påminnas oss om.
I kapitlet ”Mänsklig tillit” lyfter Sofia således upp hur det är att agera medmänskligt och påminna sig att vi är en del av ett större sammanhang.
Lyssna på dessa ord: ”Hur någon annan ser på dig kommer att avgöra hur jag ser dig på mig själv och tvärtom. …är det egentligen inte det mest självklara att vilja ta hand om varandra i både ord och handling?”. Nu mer än någonsin är dessa ord aktuella, nu när vi kan göra så mycket för andra, bara genom att ta vårt eget ansvar.
Även nästa kapitel är oerhört aktuellt i sitt innehåll och budskap då det handlar om den kollektiva tilliten och påminner oss om hur vid kriser ”återupptäcker” varandra, ser varandra, säger hej och frågar hur vi mår samt lyssnar på varandras svar.
”Kollektiva tragedier bekämpas lättare TILLSAMMANS”.

Enligt Martin Luther King, skriver Sofia, finns det tre viktiga dimensioner som kännetecknar livet; bredden som är omtanken vi har för andra; längden i livet som utgörs av vår personliga kallelse eller livsuppgift som vi strävar efter att leva enligt; och höjden som vi känner när vi upplever samhörighet med något större, om det nu är en mer religiös tro eller naturen. Alla tre delar finns med och är viktiga i livet.
Höjden eller att vara del av något större hänger fint samman med det som är fokus i ytterligare ett favorit kapitel. I kapitlet ”Livets årstider” påminns det om att, vad som än händer i världen gör naturen, som vi är del av, sin naturliga gång, och jag tänker att det är just detta som händer nu när våren kommer gradvis tillbaka och precis som vilket år som helst ser vi krokusar och påskliljor blommar ute i rabatter, fåglarna bygger sina bon och vårkänslorna spiras.
”På klöverängar, i världshav och skogsdungar är TILLITEN djup rotad. Efter en lång vinter kommer våren åter och småfåglar litar på att de genom frostnätter och bakslag kommer att få den föda de behöver. Till synens livlösa växter KOMMER TILL TRO i takt med vårsolens första strålar”
Jag lämnar dig med dessa kraftfulla och hoppfulla ord som jag repeterar varje dag tyst för mig själv och som är min TILLITS VÄG framåt.
Tack Sofia för att du satt ord på så mycket av våra känslor genom dina böcker!
