Ibland möter vi texter som känns som en stilla stund på yogamattan – där något inom oss får landa, mjukna och bli tydligare. Blomma innan bladen faller, av en av mina absolut favoritförfattare Sofia Sivertsdotter, är just en sådan bok.

Sofias nya bok är inte bara en bok att läsa – denna är en bok att känna. Den är lågmäld, poetisk och samtidigt djupt berörande i sin enkelhet. Snarare än att fokusera på specifika teman, rör sig boken i ett landskap av tankar, reflektioner och små glimtar av livet,

Genom kraftfulla, väl utvalda ord vägleder Sofia oss genom sina reflektioner som rör sig varsamt i livets landskap. Med ett poetiskt och avskalat språk bjuder boken in till eftertanke – inte genom att ge svar, utan genom att öppna upp för egna insikter.

Bokens titel bär ett budskap som ligger nära yogans filosofi: att blomma innan bladen faller. Att leva fullt ut i det som är, att inte vänta på ett bättre tillfälle, en annan version av sig själv eller mer perfekta omständigheter. Precis som i yogan handlar det om att möta sig själv där man är – med närvaro och acceptans.

När jag läser kommer jag att tänka på andningen. På hur varje andetag är en möjlighet att börja om, att välja att vara här. Sivertsdotters texter rör vid samma plats inom oss – den där stilla punkten där vi kan observera utan att döma, känna utan att fly.

Det som gör Blomma innan bladen faller så fin att återvända till är dess enkelhet. Du kan öppna den mitt i vardagen, kanske efter en yogaklass eller i en stund av stillhet, och låta några rader landa i dig. Som en kort meditation i ord.

För mig blir läsningen en påminnelse om det vi så ofta återkommer till i yogan:
att livet inte finns någon annanstans än här,
att det inte finns något perfekt ögonblick att vänta på,
och att det vi längtar efter ofta redan finns – inom oss.

Så kanske är detta också en inbjudan:
att stanna upp, att andas,
och att våga blomma – precis som du är, just nu.

Tack Sofia för ännu en fin bok att återvända till gång på gång!