
Har du också lagt märke till månen de senaste kalla kvällarna i februari-mars? Nästan omöjligt att inte göra det, då månen har lysts ännu mer, tycker jag, än vad det brukar. Och ikväll är det fullmåne!
Inom buddistisk filosofi, har jag läst, symboliserar månen med sina olika faser, livets cykel med födelsen och döden, en påminnelse om att allt är i fortsatt rörelse, inget är statiskt och allt förändras. Det är en fin och förtröstansfull tanke, för om du befinner dig i en extrastressad tid av livet eller rent sagt i en skitperiod, där du känner att energi inte alls är på plats, kan du då alltid tänka, att snart ändrar sig det till ett bättre läge.
Och när det händer jobbiga saker och ting som inte du har bett om eller när du blir besviken på någon, arg, sur eller ledsen för någon orättvisa kan kanske detta hjälpa (hjälper mig iaf…)?
* Fundera: kan du göra något alls för att ändra på händelse? Ofta går det inte. Vila i den tanken. Du kan inte förändra något men du kan förändra hur du reagerar inför det som hänt. Och efter den direkta reaktionen, kan du välja om du vill låta den händelsen/personer ta mer plats i ditt liv och stjäla ännu mer energi eller om du aktivt vill släppa taget (släppa tag är dock inte alltid det lättaste om man har blivit besviken eller sviken…).
* Ofta blir vi blir arga över våra tolkningar och inte över det som verkligen har hänt. ”Kliv ut” ur händelsen och se det lite mer objektivt. Kanske upplevs det faktiskt inte alls lika betydelsefullt och värt att ältas som du kände först, när du ser det med lite distans.
* Förflytta dig framåt ett år eller en månad i tankarna. Hur viktigt kommer denna (skit)händelse att vara då eller hur stor inflytande kommer den att fortsätta ha på resten av ditt liv?
Det är alltid en fråga om perspektiv och attityd tycker jag. När jag tittar på månen påminns jag alltid av det….
